emmas blogg'

Jag har kommit på en sak. att det finns ingen glädje om man gör något till ett måste. Till en lag.  Det här med att jag måste plugga, har länge varit något som tynger mig. Jag tycker det är så tråkigt. För att det är ett måste. Måsten är tråkiga. Det finns ingen glädje i måsten. Efter lovet så ska jag plugga för att jag vill. Jag ska plugga för att jag vill lära mig. För att jag tycker det är kul. För att det går bra. Och det ska gå bra och det ska vara kul. För det är ingen måste. Hur tårkigt är det inte att städa rummet, för att man måste? Det är allt utom roligt. Men vill man, så går det jäkligt bra och snabbt och det är nästan så att man njuter. Alla dessa måste ska bort. Jag ska göra saker för att jag vill. Inte vad andra vill. Utan vad jag vill. Inte för att jag måste. Mycket står på spel just nu. Kanskeå når jag inte målet på alla ställen, kanske inte på någon. Men jag kommer i alla fall en bit på vägen. Jag ska vara glad över hur långt jag kommit, inte ledsen över hur långt jag har kvar! Jag är påväg mot mit mål! Jag ger inte upp!